Växel – från skvallercentral till fickan

Måns Nilsson

I Melodifestivalen 1980 kom Janne Lucas Persson tvåa med låten ”Växeln hallå”. Några decennier senare är texten i princip obegriplig. I dag har vi växeln i fickan. Vi tar utvecklingen för given, men egentligen är den lika dramatisk som när häst och vagn ersattes med bil. För något som sedan sent 1800-tal var förutsättningen för all telefoni och en viktig kvinnoarbetsplats finns inte längre.

Växeln var länge en viktig kvinnoarbetsplats.

Max fem år i växeln – sedan var det bäst att byta jobb, eftersom det ansågs så stressigt.

Familjen skötte växeln

1877 fick Sverige sina två första telefonförbindelser. Tre år senare öppnade den första telefonstationen med 121 abonnenter. 1885 var Stockholm den stad i världen som hade flest telefoner i förhållande till folkmängd (redan då var svenskarna tekniska early adopters). Detta var innan nummerskivornas och telefonnumrens tid. För att de som ringde skulle nå varandra krävdes en växeltelefonist som kopplade igenom alla samtal.

I takt med att antalet telefoner ökade behövdes fler manuella växlar och fler växeltelefonister. Det stora antalet växlar blev viktiga arbetsplatser för kvinnor under en tid när arbetsmarknaden annars var ganska liten för dem. Men det var ett stressigt jobb. I telefonins barndom var rekommendationen att inte arbeta längre än fem år i växel.

Det var inte bara i Stockholm som telefonväxlar var en del av vardagen. Runt om i Sverige startade driftiga personer manuella telefonväxlar vars dygnet-runt-bemanning ofta sköttes av den egna familjen, barn som vuxna.

Tjuvlyssnande växeltelefonister

I många svartvita filmer från 1930- och 40-talen visas hur nyfikna växeltelefonister tjuvlyssnar på spännande telefonsamtal. Det påstås att det var just telefonisternas nonchalans och felkopplingar som drev A B Strowger att uppfinna den automatiska telefonväxeln. De första automatiska telefonväxlarna togs i drift under 1920-talet i Sverige, men de bemannade, manuella växlarna fanns kvar till 1972. Då var hela det publika telenätet automatiserat.

AXE-växlarna gör entré

På svenska företag var växeltelefonister självklara och viktiga medarbetare till långt in på 1990-talet. Då var fortfarande en modern telefonväxel en stor investering och inget som gjordes om i brådrasket. Även när tekniken gjorde det möjligt att ringa direkt internt, var det länge så att alla externa samtal behövdes kopplas igenom av växeln.

I dag hälsas många företags besökare av en ensam receptionist i ett ekande hav av sten. För inte så länge sedan möttes besökaren av receptionisten och det vänliga bakgrundssorlet från tjejerna i växeln, tillsammans med doften av kaffe och en och annan Blend menthol. Under 80-talet kom de programminnesstyrda AXE-växlarna och sedan 90-talet är alla svenska telefonstationer elektroniska.

En hel växel i fickan

Det är lite svindlande att tänka sig att från att ha fyllt hela rum, ryms dagens växel i vår smartphone. Flexibelt, prisvärt, enkelt och helt på användarnas villkor fortsätter utvecklingen av växeltjänster framåt.

 

Text: Anne Hammarskjöld